Jag blev aldrig Mrs Littrell

Skriva är bra. När jag var yngre skrev jag hela tiden. Sida upp och sida ner i min dagbok, dikter och till och med början till en "bok". Två fullskrivna kollegieblock blev det. Boken handlade om hur en tjej i 12-13 årsåldern (som självklart symboliserade mig själv) drömde om att få resa till USA och gå ett år på High School. Detta var mitt i min Backstreet Boys-besatthet och historien skulle kulminera i att tjejen väl framme i USA skulle stöta på Brian Littrell. Alltså han den lite rödhåriga i "BSB" som sjöng bäst och hade ett hål i hjärtat. Brian skulle givetvis bli störtförälskad i den här 13-åriga tjejen... Öh, ja rätt gross, men okej.... Jag hade planerat att skildra romansen detaljerat, hur kärleken skulle växa mellan den typ 25åriga världskändisen och det 13-åriga svenska BSB-fanet..och. till sist skulle de gifta sig!

Tyvärr hann jag bara skriva till när tjejen fick en flygbiljett i present av sina föräldrar innan jag kom över min fjortisidolkärlek och slutade på boken. Jag fortsatte med mina dagböcker tills jag blev ungefär 18 år men efter det har jag inte skrivit något alls...

För ju äldre jag blivit desto svårare har det blivit. Jag skriver två meningar, tycker att de suger och lägger ner. Men nu tycker Mia och Annelie att jag ska blogga, så då får jag väl börja blogga :) En liten skriv-comeback!

I en blogg ska man berätta allt om sitt vad man gör i sitt liv varje dag och även vad som är "ute" och "inne". Jag börjar med ute/inne-listan.

Ute:

-Göteborgsstormvindar som vänder ut och in på paraplyet så att man står som en idiot mitt på trottoaren och försöker böja tillbaka det.

-Kärnor i clementiner.

-SD på väg in i regeringen. PEOPLE! Vad händer???

-Nina i Norge. Saknar henne alldeles för mycket :( min wife.

Inne:

- "Tant"jympa på Friskis. Jag har länge föraktat jympan på Friskis och Svettis. Jag har föreställt mig tanter i en ring som hoppar i otakt på stället. Jag har skrattat rått åt Nina när hon hävdat att det faktiskt är kul. Men det är kul! Och riktigt bra träning!

- Super Sushi´s sushi. Ah, vad är det med sushi som gör att man blir helt addicted. Super Sushi har i alla fall skitgod sushi.

- Australien. Australien är alltid inne. Någon dag ska jag tillbaka, and that´s that.

- Pappa. Eller Luigi som Mille kallar honom. Pappa är också alltid inne. Han är utan tvekan det mest värdefulla jag har och är nog den bästa pappan som finns.

- Julpynt. Ja, julen är ett kommersiellt jippo, men julpyntningen i affärerna och på gatorna är mysig och lugnande på något sätt.

Nu är mitt "pilot"blogginlägg slut. Jag ska lägga mig och läsa min mediokra bok Henning Mankells "Kennedys hjärna".

Tack för kaffet!!